Pipfilter och -system

Pipfilter och -system är det samlande namnet på lösningar som syftar till att minska mängden fukt och tjära som når munnen under rökning. Tre huvudsakliga metoder har utvecklats: absorberande filter som sätts i fästet mellan skaft och munstycke (aktivt kol, balsa, papper), metallanordningar som kondenserar fukten i röken (stinger) samt "system"-pipor som bär kammare i själva kroppen där fukten samlas. Alla har som gemensamt mål att ge en torrare och svalare rökupplevelse och därmed minska risken för tungbett (tongue bite). Filteranvändning är i stor utsträckning en regional tradition: 9 mm filter räknas som de facto-standard i Tyskland och Centraleuropa, medan filterfri rökning dominerar i den brittisk-amerikanska världen.

Absorberande filter: aktivt kol och balsa

Det moderna pipfiltrets historia börjar med det tyska företaget Vauen. Märket "Dr. Perl", byggt på den Berlinbaserade kemisten Jacques Perls arbete med rökfiltrering, registrerades 1921; den första produkten var ett pappersfilter i storlekarna 6 och 9 mm. Dr. Perl junior, som lanserades 1934, var världens första pipfilter av aktivt kol, och Vauen behöll patentet på uppfinningen i omkring tjugo år. Nyheten ledde med tiden till att en stor del av de tyska och österrikiska piporna borrades med ett 9 mm filterfäste. Savinelli, som gick en annan väg, använder i stället stavar skurna ur poröst balsaträ; balsan fungerar genom att absorbera fukt och anses smakmässigt neutral.

Filtertyp	Verkningsprincip	Livslängd	Smakpåverkan
Aktivt kol (9/6 mm)	Porösa kolpellets håller kvar fukt och tjära	Engångsbruk	Märkbar; minskar draget något
Balsa (9/6 mm)	Mjukt trä absorberar fukt	Flera rökningar; torkas mellan gångerna	Låg
Papper	Komprimerat papper absorberar fukt	Engångsbruk	Medel

En pipa med filterfäste kan även rökas utan filter; men eftersom det tomma fästet kan öka kondensationen är det då vanligt att använda en adapter (reducerare).

System inbyggda i kroppen

Den äldsta och mest kända strukturella lösningen är Peterson System, som en av grundarna till Peterson, Charles Peterson, ansökte om patent på 1890 (brittiskt-irländskt patent 1891, amerikanskt patent 1894). I systemet borras rökkanalen högre än normalt; den kondenserade fukten samlas i en bred reservoar urholkad där skaft och kropp möts. Detta kompletteras av en graderad borrning (graduated bore) som smalnar av kanalen från tenon mot läppen, och ett P-Lip-munstycke med övre öppning som leder röken mot gommen i stället för tungan. Enligt en annons från bolaget från 1987 gör den graderade kanalen att draget försvagas femtonfaldigt när det når tobakskammaren; denna siffra är dock inte ett tekniskt mått utan ett reklampåstående.

På den amerikanska sidan var Kaywoodies "Drinkless", en skruvbar aluminiumkondensor (stinger) som introducerades 1931, det mest kända exemplet på metallanordningar. Falcon, konstruerad 1936 av ingenjören Kenly Bugg från Indiana, är i sin tur ett modulärt system: en utbytbar briar-kammare skruvas fast i ett skaft-och-kropp av aluminium; fukt samlas i en skål under kammaren kallad "humidome"; kammaren kan skruvas loss och skålen tömmas mitt under en rökning. Märket, som gick över till bred produktion i slutet av 1940-talet, ska enligt bolagets egna uppgifter ha sålt sex miljoner exemplar bara i USA fram till 1954; produktionen flyttades till Storbritannien 1961.

Debatt och skötsel

Filterfrågan hör till pipkretsens ständigt återkommande debatter: förespråkarna framhåller en torrare och lättare rökupplevelse, motståndarna framhåller smakförlust och ökat drag-motstånd; båda traditionerna anses vara väl etablerade. Tillverkarnas påstående att filter minskar skadliga ämnen har inte bekräftats av oberoende studier. Skötselregeln är enkel: ett aktivt kolfilter kastas efter varje rökning, medan ett balsafilter kan användas flera gånger om det torkas mellan gångerna. I systempipor bör fukten som samlas i reservoaren torkas bort med en pappersservett medan pipan fortfarande är varm, och pipan bör tillbringa natten isärtagen i sina delar; för allmänna principer, se artikeln om pipans rengöring och skötsel.