Arlington

Arlington, fullständigt Arlington Briar Pipes Corporation, är en amerikansk piptillverkare grundad 1919 i stadsdelen Brooklyn i New York. Namnet hamnar ofta i skymundan i pipohistorien eftersom det sällan syns på piporna som tillverkats: bolagets egentliga verksamhet var inte att sälja sitt eget märke, utan att tillverka på beställning åt andra firmor. Enligt uppgifter drev verkstaden verksamhet på samma Brooklyn-adress i nästan sextio år.

Arbetssätt som underleverantörsverkstad

Arlingtons arbetssätt är ett typiskt exempel på en modell som var vanlig inom den amerikanska pipindustrin under 1900-talet. Fabriken bearbetade briar-block och färdigställde pipan, men produkten nådde marknaden under den beställande tobaksaffärens eller varumärkets stämpel. Därför cirkulerar en stor del av bolagets tillverkade pipor i dag under andra namn.

Bland varumärkesnamnen bolaget använde för egen räkning räknas, utöver Arlington, Briarlee, Firethorn, Kimberly, Krona och Olde London; tiotals fler namn tillkom med tiden. Trots denna mängd namn är Arlington, enligt uppteckningarna, det enda som registrerats som varumärke: ansökan som gjordes 1962 sägs ha avgjorts 1964. De flesta av de övriga namnen tycks endast ha använts som stämplar utan att registreras.

Kända affärsförbindelser

Enligt uppgifter svarvade verkstaden pipor under 1950-talet åt New Yorks etablerade tobaksaffär Wilke; att Wilke-stämplade pipor under olika perioder kom från olika tillverkare visar kontinuiteten i den typen av avtal. Att en del Jobey-pipor också kom från Arlingtons händer nämns ofta inom rörelsen, men det är inte dokumenterat vilka år detta gällde. Eftersom de flesta av dessa relationer byggde på avtal har de inte lämnat skriftliga spår; en stor del av informationen bygger på samlares observationer.

Ledning och nedläggning

Den enda samlade genomgång vi har av vem som lett bolaget är José Manuel Lopes sammanställning av varumärken från 2005. I den kopplas namnet Ludwig Rosenberger till återhämtningsperioden på 1940-talet, medan det sista skedet av produktion knyts till 1970-talet; Jack Uhle nämns också bland de namn som förknippas med bolaget. Att Rosenbergers son Mel Rosenberger senare grundade sitt eget märke under namnet DiMonte anges likaledes i samma källa. Inget av dessa namn har kunnat jämföras med en oberoende registerhandling; eftersom de bygger på en enda källa bör de läsas med försiktighet. Det anges också i uppteckningarna att en av bolagets anställda, Jack Kaye, 1967 tog ut ett designpatent som inte hade med pipor att göra.

Samma uppteckningar anger att Arlington Briar Pipes Corporation avfördes ur delstaten New Yorks bolagsregister i slutet av 1978 på grund av inaktivitet. I dag är Arlington-stämplade pipor sällsynta på andrahandsmarknaden; de exemplar som restauratörer tar sig an är oftast storkroppiga, tjockväggiga modeller, av vilka en del är Rhodesian-former med räfflad ytbehandling. Den tandade metallhylsan (tenon) som används i munstyckesförbindelsen är också en ofta omtalad detalj hos dessa pipor. Själva stämpeln räcker ofta inte för att ge en säker identitet; eftersom pipor från samma verkstad kan uppträda under sex, sju olika namn, bör Arlington betraktas inte som ett enda varumärke utan som en produktionsadress ur samlarsynpunkt.