Register över österrikiska pipmärken

Register över österrikiska pipmärken samlar i alfabetisk ordning pipnamn som grundats i Österrike, drivs av österrikiska tillverkare eller nämns i landets varumärkesregister. Österrikisk piptillverkning har två separata grenar: sepiolit-utskärning som på 1800-talet gjorde Wien till ett av Europas ledande centrum, och den handgjorda briar-produktion som idag bedrivs i enmansverkstäder i olika delar av landet. Posterna nedan sammanfattar endast de fakta som dokumenterats; punkter där källorna saknar information anges tydligt, och för tillverkare som trots att de nämns i listan har arbetat i andra länder noteras detta separat.

Märken

• Andreas Bauer — Ett namn som nämns bland österrikiska sepiolit-tillverkare. Inga dokumenterade detaljer om märket finns; samma källor pekar ut wienaren Strambach som den siste sepiolit-tillverkaren i landet.

• Baff Tabakpfeifenunikate — Verkstad där pipmakaren David Wagner tillverkar unika beställningspipor. Wagner har lärt sig hantverket hos Franz von Matt i Schweiz, Rainer Barbi i Tyskland och Josef Prammer i Österrike. Verkstaden ligger i regionen Salzkammergut, nära stranden vid Traunsee; det är dokumenterat att han formar cirka 100 till 120 pipor om året för hand ur ljungrot.

• Erste Ottakringer Pfeifenmanufaktur — Verkstad som Patrick Rutka grundat i Wiens 16:e distrikt Ottakring; namnet kommer från denna stadsdel. Rutka, född 1977, är också musiker och spelar den kromatiska knappdragspelen, ett av österrikisk folkmusiks traditionella instrument; tillsammans med gitarristen Klaus P. Steurer bildar han duon "16er Buam", som framför klassisk wienervisa.

• Fisher — Märke tillhörande den österrikiske mästaren Paul Fisher, känd för sitt sepiolit-hantverk. Fisher emigrerade till New York för att fortsätta sitt yrke, arbetade i nedre Manhattan och blev amerikansk medborgare; han märkte sina pipor med symbolen "F". En av dem som arbetade hos honom under sex år på 1960-talet var Ed Burak.

• Guyot — Har fått sitt namn från den franske pipmakaren Gilbert Guyot; att märket förekommer i österrikiska register beror enbart på listning. Guyot, född 1938, började tillverka pipor 1961 och har senare gått i pension. Även hans far H. Guyot drev ett märke i sitt eget namn och arbetade 1921-1923 i Paris för GBD. Sonen Guyot fick titeln "Meilleur Ouvrier de France" 1994; mästaren har också skrivit en bok om fransk piptillverknings historia.

• GWS — Brittisk stämpel som G. W. Sims, känd som både tillverkare och reparatör, använde under första hälften av 1900-talet; för detaljer, se artikeln om Sims. Hans butik i norra London stängde omkring 1980. Det uppges att Sims även kan ha arbetat för Charatan och Barling.

• H. Richmond — Fransk pipmakare som arbetade i sin egen hemmaverkstad i trakten kring Saint-Claude. Verksamhetsperiod och produktionsvolym finns inte dokumenterade.

• H.A. Savinelli — Italiensk skulptör och träpipmakare verksam på 1800-talet; han använde inte briar utan andra träslag. En pipa från hans hand, daterad till omkring 1850, ställdes ut på Museum of Tobacco Art and History i Nashville, USA, som senare stängde.

• Huml — Uppstod när österrikaren Karl Huml började tillverka pipor 1993. Mästaren, som mestadels arbetade med klassiska former, hade en årsproduktion på mellan fem och trettio pipor. En anteckning från 2015 i registren antyder att Huml kan ha upphört med verksamheten vid den tidpunkten.

• J.N. Menhard — Österrikisk mästare verksam på 1800-talet. Känd för sitt mästerskap i sepiolit- och bärnstensutskärning, gjorde han förutom sepiolitpipor, av vilka en del var utsmyckade med ädelstenar, även andra skulpterade verk. Han vann "förtjänstmedaljen" vid världsutställningen i Wien 1873. De stycken av honom som ställs ut på Österrikes tobaksmuseum bär signaturen "J.N. Menhard Wien".

• Krenn — Uppstod när den passionerade piprökaren Hans Krenn 1991 började tillverka pipor först för sig själv och sina vänner. Trots ökad efterfrågan tillverkar Krenn bara några dussin pipor om året och säger att varje stycke tar tio till fyrtio timmar. Han arbetar med korsikansk briar; hans munstycken (stem) görs vanligtvis för 9 mm-filter, men han förbereder även ett standardmunstycke utan filter på begäran.

• Lenz — Namnet på piporna som Josef Lenz gör inom ramen för snickeriet Tischlerei Lenz, verksamt i Bad Gleichenberg i delstaten Steiermark i Österrike. Det finns inga dokumenterade uppgifter om tillverkningsmetoden eller verkstadens historia.

• Stiegler — Bär namnet på pipmakaren Christoph Stiegler, verksam i Winklarn i Niederösterreich. Den enda dokumenterade uppgiften är tillverkarens identitet och verksamhetsort.