Constantinos Zissis

Constantinos Zissis är en pipmakare som driver en enmansverkstad på ön Korfu (Kerkyra) i nordvästra Grekland. Han har ingen formell mästarutbildning utan har byggt upp sin teknik genom egna experiment; enligt uppgift tillverkar han även en del av de handverktyg han använder. Produktionen är inte seriell — varje del görs från början till slut av samma hand.

Träslagen han använder

De två träslag som verkstaden bygger på är briar som skördas i Grekland samt Korfus egen olivträ. Oliv är en trätyp med tydlig ådring och hård konsistens; trots att den länge använts inom pipmakeri har den aldrig nått briarens utbredning. Att regelbundet använda den lokala oliven gör Zissis till en av dagens levande företrädare för traditionen med pipor av andra träslag än briar. För munstyckena väljs de sedvanliga munstycksmaterialen för handgjorda pipor.

Det avgörande kriteriet vid formvalet är funktionen: pipan måste först och främst fungera väl vad gäller drag och balans, den visuella effekten kommer efteråt. Detta synsätt hindrar inte avsteg från klassiska mått; från verkstaden kommer även frihandstolkningar (freehand). Designprocessen börjar med en teckning på papper innan träet vidrörs. Som brukligt i små verkstäder utförs alla steg — från grov tillskärning till munstycksjustering och slutlig polering — vid samma bänk, vilket naturligt begränsar den årliga produktionen.

Stämpeln med det roderlösa skeppet

Piporna stämplas med en teckning av ett litet segelfartyg. Teckningen syftar på det "roderlösa skeppet" som idag också är en symbol för staden Korfu. I Homeros berättelse för öns legendariska folk, faiakerna, Odysseus till hans hemland Ithaka med just ett sådant skepp, utan roder och kapten. Stämpeln ses därmed både som en geografisk signatur och som ett tecken knutet till öns mytologiska förflutna.

Bakgrund

Zissis kom i kontakt med trä som barn i en snickarverkstad på Korfu. Han studerade konst på öns statliga konstskola, läste därefter ingenjörsvetenskap i Aten, men byggde sitt yrkesliv på marin snickeri. Övergången till pipmakeri skedde, enligt hans egen berättelse, genom ett oplanerat försök efter denna erfarenhet; sin första del skar han ur en olivträdsstubbe.

Idag räknas Zissis som en av Greklands företrädare för generationen av enmans-briarverkstäder spridda över världen, känd för sin profil som lyfter fram lokal trä.