Hardcastle

Hardcastle är ett engelskt pipmärke grundat i stadsdelen Walthamstow i London i början av nittonhundratalet. I stället för dyra toppserier tillverkade man solitt bearbetade briarpipor för vardagsbruk, och skaffade sig ett stadigt namn bland den tidens många engelska mellanklassmärken. Grundaren var Edmund Hardcastle. För grundandeåret anges i källorna årtal mellan 1908 och 1903; det oftast nämnda årtalet är 1908.

Vägen som korsade Dunhills

Grannskapet som skulle avgöra märkets öde inleddes 1935: det året tog Dunhill sig an att bygga sin egen fabrik alldeles intill Hardcastles anläggning på Forest Road. Relationen förvandlades inom ett år till ett partnerskap, och det familjeägda Hardcastle Pipes Limited överlät 1936 fyrtionio procent av sitt kapital till Dunhill. Resterande aktier bytte ägare 1946, samma år som Dunhill stängde sin pipfabrik i Notting Hill; därmed blev Hardcastle ett bolag helt knutet till Dunhill.

Ägarbytet förändrade inte märkets drift på en gång. Eftersom familjemedlemmarna behöll ledande befattningar kunde bolaget i viss mån fortsätta fatta egna beslut trots att det tillhörde koncernen. På vissa Hardcastle-pipor från samma år har man iakttagit att munstycken av horn använts i stället för hårdgummi (vulkanit); detta antas hänga samman med att tillförseln av vulkanit från Tyskland avbröts under kriget. Iakttagelsen bygger på ett fåtal exemplar och kan inte anses gälla som en generell regel för hela perioden.

Sammanslagningen 1967 och tiden därefter

Familjeperioden tog slut 1967. Dunhill samlade då Hardcastle och Parker, som redan fanns inom samma koncern, i ett gemensamt bolag; den nya strukturen, som fick namnet Parker Hardcastle Limited, tog också över Masta Patent Pipe Company. Anläggningen på Forest Road stängdes, Hardcastles tillverkning flyttade till fabriken på St. Andrews Road i samma stadsdel, och denna fabrik kom därefter att kallas Parker-Hardcastle.

Hardcastle upphörde därmed att vara ett fristående märke. Familjens siste representant i ledningen, Edwin Hardcastle, ska ha kritiserat att märket nu reducerats till en lägre rankad andraklasslinje inom Dunhill. Under den följande perioden anses namnet Hardcastle ha använts på huvuden som inte höll måttet för att bära Dunhills eller Parkers stämpel. Enligt uppgift flyttades även Dunhills pipproduktion 1982 från Plaistow till Parker-Hardcastle-fabriken i Walthamstow, så att alla tre märkenas tillverkning samlades på en och samma adress; denna uppgift bygger tills vidare på en enda källa.

Serier och datering

Under familjeperioden använde märket ett förvånansvärt stort antal undernamn: Straight Grain, Supergrain, Nut Bruyere, De Luxe, Royal Crown, Old Bruyere, Dental Briar, Drawel och Camden är bara en del av dessa. Under perioden då märket räknades som Dunhills andraklasslinje framträder i stället namn som Start, Argyle, After Lunch, Crescent, Duke, Jockey Club och Scout.

Att datera dessa pipor till exakt år är svårt. John Loring, som forskat om Dunhill, skriver att Hardcastle-pipor inte kan dateras tillförlitligt utan ett kvitto eller motsvarande ägarbevis, och att han inte känner till något sätt att skilja ursprunget för briaren i huvuden stämplade Hardcastle, Parker respektive Parker-Hardcastle. Samlare grupperar därför Hardcastle-pipor inte efter exakt årtal utan efter stämpelns utformning och periodens kännetecken.