J. Bonet

J. Bonet är signaturen på piporna som kom ur händerna på mästaren Joan Bonet i Nadal (1929-2017) från Mallorca. Det räknas som Balearernas mest kända pipbänk; gemenskapen kallar mästaren oftast inte vid efternamnet utan vid smeknamnet "Bonet de ses pipes" på mallorkinsk dialekt. Märket vilar på en och samma mans långa liv, tillbringat vid både bänk och skrivbord: Bonet skrev lika mycket som han tillverkade, och gjorde pipan till ett ämne inom katalansk litteratur.

Bänken Som Sträcker Sig Från Manacor Till Palma

Verkstadens ursprung går tillbaka till de hårdaste åren av det spanska inbördeskriget. Sebastià Bonet, som greps efter militärresningen 1936 på grund av sitt medlemskap i Esquerra Republicana, etablerade under sin fångenskap tillsammans med några medfångar en liten verkstad för handgjorda pipor i Manacor-fängelset. Efter sin frigivning fortsatte han verksamheten utanför murarna; produktionen växte till ett familjeföretag där hans hustru och son deltog.

Sonen Joan, född i Manacor den 10 november 1929, slutade skolan fjorton år gammal och gick över till bänken, som han sedan aldrig lämnade. Efter att familjen bosatte sig i Palma de Mallorca fann verkstaden sin permanenta plats i stadsdelen Hostalets; mästaren arbetade här fram till slutet av sitt liv. Arbetet vilade mer på enskilt hanterade delar än på serietillverkning, och ligger på så sätt nära den mindre skaliga medelhavsgren av pipotillverkningen. Bland de spanska verkstäder som bearbetade funderot räknas Bonet som en tidig länk i en fin handgjord tradition, till vilken senare generationers bänkar som Labuenapipa hör. Enligt Pipedias uppgift är piporna igenkänningstecken en emblem som visar ön Mallorcas kontur.

Penna och Bänk

Det som förde Bonets namn utanför hantverksmiljön var framför allt hans författarskap. 1975 översatte han Joaquim Verdaguers bok om piprökningens konst till katalanska; detta arbete satte också igång hans eget skrivande. Därefter kom berättarböckerna Les rondalles de la pipa (1978), ...I fumant en pipa! (1981) och Pipades i vivències (1983), där pipan är både ämne och ram. Las pipas: prontuario de pipología (1978) och La pipa en Baleares (1980) har mer karaktären av uppslagsverk; verket Amb pipa i sense från 2004 hör till de sena delarna i serien. Hans försvar av det katalanska språket gav honom ett hedersmedlemskap i Föreningen för katalanskspråkiga författare.

Plats i Gemenskapen och Efteråt

Han var en återkommande deltagare i internationella pipröknings­tävlingar och var ordförande för Spaniens Pipa Club; i vissa källor anges denna befattning som hedersordförandeskap. Det verk som gjort hans namn mest känt är en jättepipa han byggde 1982, konstruerad för att kunna rökas av tusen personer samtidigt. Både Pipedia och mästarens egna författarregister anger att denna pipa togs upp i Guinness rekordbok.

Joan Bonet dog i Palma den 12 juli 2017. Bänken lades ner tillsammans med honom; kvar blev pipor med det önsilhuett-präglade märket, samt ett fåtal böcker som gjort pipan till ett litterärt ämne.