Jopp (Uwe Jopp)

Jopp är namnet på verkstaden som den tyske pipmakaren Uwe Jopp driver ensam. Jopp, verksam i byn Dorfhain mellan Dresden och Freiberg, började med pipotillverkning mitt i sitt yrkesliv och har utvecklat en egen signatur genom att applicera den beräkningsvana han fick från byggnadstekniken på frågan om hur rökkanalen ska borras.

Från ingenjör till verkstad

Jopp är född i Sachsen och tillbringade de första åren av sin karriär som byggnadsingenjör med byggnadskonstruktion och arbete på byggarbetsplatser. Eftersom källorna anger olika födelseår har detta inte tagits med här. Träsvarvning på fritiden förde honom närmare pipan; enligt uppgift tillverkade han sina första pipor 2003. Under denna första period löste han själv frågor om form, rökbeteende och hålens geometri och prövade fria huvuden i freehand-anda.

Böjd borrning: Bogenbohrung

I den klassiska metoden borras rökkanalen som en rak linje, vilket i kraftigt böjda (bent) huvuden antingen leder till att kanalen blir kortare eller att vinkeln blir felaktig. Jopp började redan i sina första år prova böjbara borrspetsar för att låta kanalen följa skaftets böjning, och gjorde med tiden metoden till sin verkstads signaturarbete. Tekniken, känd på tyska som Bogenbohrung, gör att röken tillryggalägger en längre väg inuti träet; enligt mästaren själv bidrar detta till att röken når munnen svalare. Han har hållit uppgifterna om tillämpningen för sig själv.

Tekniken har också gett honom fria händer i formgivningen: eftersom kanalen kan följa böjen kan skaft och huvud formas utan de begränsningar som rak borrning annars kräver. Enligt Pipedia bygger mästarens egna former, med namnen Flowfish och Saxonian Cobra, på just denna frihet; dessa namn har inte kunnat bekräftas i oberoende källor.

Material, stämpel och skala

Alla Jopp-pipor kommer, från utvalda briar-stockar, uteslutande ur mästarens egna händer; det finns inget produktionssteg som lämnas åt maskiner. Munstyckena tillverkas oftast för hand av ebonit- eller cumberlandstav. Eftersom verkstaden drivs av en enda person förblir den årliga produktionen begränsad i antal.

Piporna graderas efter kvalitet. Enligt Pipedias uppgifter går rangordningen från lägst till högst i ordningen: stämpeln "Hand Made", därefter två, tre, fyra och fem diamanter, och högst upp en krönt fem diamanter. Dessa stämplar ges med hänsyn till både briarens ådring och hantverkets fullkomlighet.

Verkstadens arbetssätt ses som liggande i linje med den högklassiga pipsyn som förts vidare i Tyskland efter Rainer Barbi: få pipor om året, hantverk från en enda hand och ett synsätt som prioriterar den inre mekaniken framför formen.