Kaywoodies formnummer

Kaywoodies formnummer är korta siffror som präglas på skaftet hos amerikanska Kaywoodie-pipor och kodar huvudets form, längd och munstyckstyp. Numret ensamt ger inget tillverkningsår, men när man vet i vilken katalog en viss form dök upp kan en given pipa placeras inom ett relativt smalt intervall. Den formförteckning som cirkulerar i gemenskapen bygger på en lista som en forumdeltagare tagit fram genom att skanna sin egen katalogsamling; den fyller luckan på formsidan i den samlarguide som skrivits för märket.

Tre skilda numreringsperioder

Firmans ursprung går tillbaka till den pipbutik som de tyskfödda bröderna Kaufmann öppnade 1851 i Bowery-kvarteren i New York; enligt företagets historik ses namnet Kaywoodie första gången i februari 1919, som namn på en pipserie. Den samlare som sammanställt listan placerar de tvåsiffriga numren mellan 1927 och 1972, en period på fyrtiofem år, och kallar denna period Reiss-Premier/Kaywoodie-perioden. Reiss-Premier Corp. hör till de bolag som S. M. Frank & Co. köpte i mars 1955, tillsammans med The Kaywoodie Company och Kaufmann Bros. & Bondy (KB&B). Startgränsen är dock inte oomtvistad: den samlarguide som bygger på katalogerna anger för samma övergång 1936 och daterar minskningen från fyrsiffriga till tvåsiffriga nummer till just det årets katalog. Därför bör antalet siffror i numret inte läsas ensamt, utan tillsammans med stämpel och munstycksutrustning.

De nummer som förteckningen utelämnar, från 1919-1926 respektive 1972-1980, kräver egna listor. De gränser på 1972 och 1980 som listan drar sammanfaller med de år företaget flyttade: 1972 öppnades en ny produktionsbyggnad och kontor i Yaphank på Long Island, och 1980 flyttades huvudkontoret till Peekskill. Denna sammanfallning ska dock inte ses som orsaken till numreringen.

Fyrtiofem år är längre än vad en tvåsiffrig serie egentligen räcker till. Numren har återanvänts vid olika tillfällen: 15 betyder en långskaftad äppelform 1927-1928, en panelerad äppelform 1932-1935, och en låg, liten bulldog-form 1957-1964. Vissa nummer sträcker sig däremot över hela perioden; 01 (yacht), 07 (stor billiard), 13 (mycket stor Dublin) och 42 (medelstor äppelform) försvann inte ur katalogen från 1927 till 1972.

Bokstäver och tresiffriga koder

Bokstaven efter siffran anger en variant av formen; bokstävernas betydelse skiftar dock från period till period, och de motsvarigheter som härletts ur listdata utgör inte ett kodningssystem bekräftat med fabriksdokument. "F" anger en platt bottnad kropp; de flesta exemplen dateras till 1927, ett till 1936-1937. "S" hänvisar till ett sadelformat munstycke; de flesta av dessa former är listade under 1960-talet, men exempel förekommer redan från 1938. "R" betyder oftast ett munstycke med hakstöd, men i slutet av 1960-talet användes det även för en vågig eller rustik munstyckskant. "B" motsvarar inte en enskild egenskap utan kan avse en hel underserie som katalogen erbjöd: de längder som kallas "colt" och "freshman" och som daterats till 1936-1937, de platt bottnade "EZ setter"-modellerna från mitten av 1930-talet och den långvariga "in-between"-mellanstorleksserien listas alla under denna bokstav. Gruppen 1D-5D, som ses mellan 1961 och 1971, samlar för det mesta stora former.

Tuckaway-modellerna presenteras som förminskade versioner av andra former och kodas med tre siffror: de börjar med noll, följt av den berörda formens tvåsiffriga nummer.

Att använda listan

Förteckningens underlag är inte produktionsregister utan katalogsidor. En katalog visar inte allt som gjordes i fabriken, utan det sortiment som erbjöds det året; det är att vänta att en form som aldrig kom med i katalogen saknar motsvarighet i en sådan lista. De angivna åren är inte heller exakta start- och slutpunkter utan ungefärliga fönster; för vissa rader, som formerna med hakstöd, har årskolumnen lämnats tom. När man tittar på numret underlättar det att läsa formnamnet tillsammans med ordlistan över klassiska pipformer, för att hitta dagens motsvarigheter till katalogspråkets benämningar.