Saul Salzhauer

Saul Salzhauer var en av de få mästare som vid mitten av 1900-talet arbetade vid bänken med pipor i New Jersey. Nästan allt som är känt om honom bygger på en enda källa, en tidningsartikel från februari 1973 om delstatens kvarvarande handgjorda pipmakare; eftersom artikelns text inte längre är direkt tillgänglig ges informationen här via det citat Pipedia återger. De två andra namn som nämns i samma artikel är Jack H. Weinberger, känd under stämpeln JHW Pipes, och William Craig, grundare av märket Craig.

Att lära sig hantverket

Salzhauer sade att han lärde sig hantverket vid sidan av sin far, som utövade samma yrke, under depressionsåren. Enligt uppgift är han född 1919 eller 1920; detta datum är härlett från uppgiften att han 1973 var femtiotre år gammal. Han inledde regelbunden produktion i eget namn 1951 och försörjde sig på detta arbete i över tjugo år. Därmed kom han in i yrket, under en period då den amerikanska pipproduktionen redan hade övergått till fabriker, som en del av den lilla minoritet som fortsatte att arbeta för hand.

Bänken i Newark

Salzhauer pendlade från sitt hem i Brooklyn till Newark och arbetade i verkstaden knuten till tobaksaffären Jelling. Denna affär, som öppnade 1919 och stängde i mitten av 1970-talet, var ett butiksmärke som satte sin stämpel på huvuden den inte själv tillverkade. Det finns ingen direkt dokumenterad koppling mellan uttrycket "handbearbetning på plats" som förekom i affärens annonser och Salzhauers närvaro; även om det verkar rimligt att de två hänger ihop är detta en slutsats snarare än ett faktum.

Han arbetade huvudsakligen med briar-kubbar från Algeriet och Grekland, ibland även med andra träslag. Formerna han skapade var inte etablerade mönster utan freehand-kroppar bestämda efter kubbens ådring. Detta val sammanfaller tidsmässigt med den danskbaserade frihandsmodet under samma period.

Ett hantverk som försvinner

Salzhauer ansåg att hans yrke närmade sig sitt slut. Orsaken till tillbakagången knöt han själv till uppdelningen av arbetskraften: när produktionen delades upp i delmoment för att pressa ner priserna ersattes mästaren som ensam fullbordade ett huvud från början till slut av en arbetare specialiserad på ett enda steg. År 1973 uppgav han att endast två andra personer i delstaten fortfarande arbetade för hand som han, och att alla tre var över femtio år gamla.

Ingen uppgift har hittats om vad som hände med Salzhauers bänk efter att Jelling-affären stängde. Hans namn nämns idag som ett av de få dokumenterade vittnena till den period då den amerikanska traditionen av handgjorda pipor drog sig tillbaka inför fabrikstillverkningen.