Xin Li (Xin Pipes)

Xin Li (enligt uppgift f. 1980) är en pipmakare verksam i Hangzhou, huvudstad i provinsen Zhejiang i östra Kina. Sedan 2018 driver han ensam sin egen linje Xin Pipes. Produktionen är uppdelad i två grenar: å ena sidan enkla former som lutar mot brittisk-franska klassiker, å andra sidan experimentella arbeten som leker med vinklarna hos välkända former.

Från fastighetsbranschen till verkstadsbänken

Pipan var inte Xin Lis första sysselsättning. Efter studier i industridesign vid China Academy of Art och konsthistoria vid universitetet i Münster i Tyskland började han arbeta på ett fastighetsbolag, medan hantverket förblev en fritidssysselsättning. I sin egen lilla verkstad tillverkade han främst möbler. År 2014 rubbades denna ordning när hans son föddes; det fanns varken tid eller plats för träarbete längre. Ungefär samtidigt introducerade en gemensam bekant honom för pipmakaren Yang Zhimin. Att de båda var utbildade vid samma akademi underlättade närmandet, och Yang tog Xin Li som sin första lärling.

Utbildningen inleddes 2015 vid Yangs bänk. Xin Li lämnade fastighetsbranschen helt 2016 och gick över till pipmakeri på heltid, och nådde snart en nivå där han även tillverkade pipor för sin mästares märke Zhiputang.

Partnerskapet Zhiputang

Namnet Zhiputang, som från början endast omfattade Yangs eget arbete, blev mellan 2016 och 2018 de två mästarnas gemensamma signatur. Enligt uppgift reste Xin Li under denna period tillsammans med Yang till Italien, där han fick möjlighet att på plats lära känna och köpa ljungrot (briar) från en av dess viktigaste källor. Partnerskapet avslutades i vänskaplig anda; Pipedia och LePipe.it daterar separationen till 2018, medan Smokingpipes produktanteckningar anger 2019. Därefter började Xin Li tillverka under sitt eget namn i en enmansverkstad hemma.

Färg, proportion och bambu

Det som vid första anblicken skiljer Xin Pipes från övriga artisan-scenen är färgen. I stället för den etablerade treklangen ljusgul, brun och svart i huvudmålningen använder han nyanser som oker, mintgrönt, tegelrött, rosa och khaki. Dessa är inte klara utan matta, neutrala toner – ändå sticker de genast ut eftersom de är sällsynta i pipvärlden.

Enligt uppgifterna fick klassiska former som raka billiard, brandy och pot en allt större plats i produktionen från slutet av 2022. Xin Li hanterar dem dock inte i vanliga mått, utan med breda, fylliga huvuden och förkortade skaft; i den del av skaftet som inte lämnas i briar används oftast bambu. Att förstora huvudets andel och förkorta skaft- och munstyckesandelen minskar pipans vikt och förbättrar balansen. Bambuns böjliga struktur gör det dessutom möjligt, särskilt i bent-modeller, att låta linjen från huvud till munstyckets hål göra skarpa kurvor.

Influenser och den experimentella grenen

I arbetena från Zhiputang-tiden märks tydligt inflytandet från den danska skolan; paret bakom S. Bang, Per Hansen och Ulf Noltensmeier, som Xin Li räknar bland sina favoritmästare, är ett tecken på denna koppling. Under åren han producerat under eget namn framträder istället en enkelhet som undviker onödiga element och vilar på balanserade proportioner och rena linjer. Detta förhållningssätt kan sägas vara besläktat med principerna hos mästare i Sixten Ivarsson-linjen, men resultatet ger ett ganska annorlunda intryck. Mästarens andra gren bygger på att bryta upp vinklarna och kurvorna hos kända former; de resulterande formerna bär bekanta namn men går utanför de vanliga silhuetterna.