Ben Rapaport

Ben Rapaport är en amerikansk forskare känd för att förena samlandet av antika pipor med tobakslitteraturen, med en skrivarbana som sträcker sig över mer än ett halvt sekel. Det som skiljer honom från andra samlare-skribenter i communityn är att han inte enbart ser pipan som ett rökredskap, utan som ett föremål som befinner sig i skärningspunkten mellan konsthistoria, industrihistoria och bokhistoria.

Från samlande till forskning

Enligt egen utsago började han samla pipor 1959, men den period som gjorde honom till samlare på allvar upplevde han i Tyskland under Berlinmurskrisen, då han tjänstgjorde som amerikansk officer: europeiska pipor han stötte på i antikvitetsaffärer lade grunden till den senare expertisen. När han lämnade militärtjänsten 1979 flyttades tyngdpunkten till skrivande och forskning. Som certifierad expert på personlig egendomsvärdering har han gjort värderingar av pipsamlingar åt museer och privata samlare; enligt uppgifter på Pipedia har han sedan 2001 även varit rådgivare åt ett forskningscentrum för tobak och samhälle vid University of Alabama.

Böcker och bibliografiskt arbete

Rapaports författarskap går i två spår. Å ena sidan finns bibliografin: sammanställningsarbetet som inleddes med A Tobacco Source Book från 1972 mognade fram till det omfattande The Global Guide to Tobacco Literature, publicerat 1989, som ersatte det tidiga arbetet. Å andra sidan finns handböcker riktade till samlare; den mest kända av dessa är A Complete Guide to Collecting Antique Pipes (1979, reviderad upplaga 1998), som länge räknades som områdets referenstext. Hans bok om sjöskum, Collecting Antique Meerschaums: Miniature to Majestic Sculpture, 1850-1925 (1999), behandlar utsmyckningstraditionen från mitten av artonhundratalet till början av nittonhundratalet. De böcker han skrev under senare år spänner över ett brett fält, från Qing-dynastins opiumpipor till europeisk porslinspipa, från tobaksbruk under det amerikanska inbördeskriget till tobaksindustrin mellan 1850 och 1920. The Wide World of Wood Tobacco Pipes från 2024 behandlar två sekel av träpipshantverk.

Ett av hans mest anlitade verk är dock ingen bok utan en lista: en förteckning över engelskspråkiga pip- och tobaksböcker, ordnad efter ämnesrubrik, som han uppdaterar allt eftersom nya titlar kommer ut. Sådana sammanställningar gör den spridda samlingen av pipböcker och publikationer möjlig att överblicka.

Plats i communityn

Hans texter förekom regelbundet i tidskriften Pipes & Tobaccos, som upphörde våren 2019; en del av hans artiklar går att nå via Pipedia. Han är också känd för sina föredrag i pipklubbar. De utmärkelser communityn gett honom är i tur och ordning: enligt uppgift medlemskap i Pipe Smoker's Hall of Fame 1973, grundande medlemskap i l'Académie Internationale de la Pipe 1985, upptagning i Confrérie des Maîtres-Pipiers i Saint-Claude 1989, och 2004 titeln Doctor of Pipes från Chicagoland Pipe Collectors Club. I diskussionen om att antik pipsamling och samtida briarsamling utgör två separata kulturer, är Rapaports skrifter bland de främsta källorna för den antika grenen.