Datering av engelska tobaksburkar

Datering av engelska tobaksburkar är arbetet med att fastställa hur gammal en burk med förpackad piptobak från Storbritannien är, utifrån burken själv och texten på den. Burkarna anger inte tillverkningsdatum; samlaren snävar in intervallet genom att lägga indirekta ledtrådar som stödjer varandra ovanpå varandra. Den mest anlitade sammanställningen av dessa ledtrådar är det arbete som John C. Loring publicerade 1999.

Varför åldern efterfrågas

Burkens ålder besvarar två skilda frågor på samma gång. Den första gäller mognad: eftersom bruket av tillsatser hålls begränsat i traditionen med engelska blandningar beror smaken direkt på styrkan och den egna kemin i bladet; Virginia- och orientbladen med hög sockerhalt fortsätter att förändras i en sluten burk under decennier, och därför är tobakslagring här direkt en smakfråga. Den andra frågan gäller identitet. Samma etikett kan, beroende på vilket år burken förpackades, ha kommit från ett helt annat företag, till och med ett helt annat land: den brittiska tobaksindustrin koncentrerades från och med 1970-talet, och fram till 1990-talet hade tillverkningen av de flesta blandningar flyttat till kontinentaleuropa. På råvarusidan berättas om en liknande tröskel; enligt uppgift begränsade Syrien på 1970-talet användningen av rökved i syfte att skydda sina skogar, och syrisk latakia försvann därmed från marknaden.

Märken som ensamma sätter en tröskel

Vissa märken skjuter burken definitivt före eller efter ett visst år. Den stora bokstaven ℮ på etiketten är en nedre gräns: märket definierades genom rådsdirektiv 76/211/EEG av den 20 januari 1976, och Storbritannien införde sin genomsnittsmängdsordning i sin lagstiftning genom Weights and Measures Act från 1979. En burk med ℮-märket kan därför inte dateras till äldre än slutet av 1970-talet. Det omvända gäller inte; burkar utan märket trycktes även på 1980- och 1990-talen.

Det federala skatteband som ses på burkar som gått till Amerika, eller resterna av det, sätter i stället en övre gräns; dessa band användes inte efter mitten av 1959. Året 1926 som ibland läses på bandet avser lagen skatten grundas på, inte burkens tillverkningsår; det som ger datum är serienumret. I stämpelkatalogerna anges serie 102 till början av 1930-talet, serie 125 till mitten av 1950-talet; Lorings regel att lägga till 29 till serienumret ger ungefär samma resultat. Om burken har en importöradress uppstår en tredje tröskel: om adressen har det gamla postdistriktsnumret i stället för ZIP-kod, faller burken före den 1 juli 1963 då ZIP-ordningen infördes.

Ledtrådar som ger ett grovt intervall

Burkens öppningsmekanism ger endast ett intervall i storleksordningen ett decennium. Typen "knife lid" (knivlock) har ett tunt inre lock för engångsbruk och ett löst ytterlock som används för att skära upp det; denna typ anses ha dominerat från första världskriget fram till 1960-talet, medan den fasta spetsformen på ytterlocket övergavs i början av 1950-talet. "Coin twist", som öppnas genom att vrida med ett mynt, blev vanlig efter andra världskriget och hade blivit den dominerande typen vid 1970-talet. "Pop top", som öppnas genom att dra i en ring, infördes på 1970-talet; att öppningsinstruktionen på locket är skriven med ord snarare än enbart som en teckning tyder på ett något tidigare datum. "Key top", som öppnas genom att linda upp en remsa med en nyckel, samt "canister" utan lufttätt lock, ses sällan på engelska tobakssorter.

Etikettens text fungerar med samma grovhet. Ursprungsraden var före 1980-talet oftast formulerad som "Great Britain", "England", "Scotland" eller "Northern Ireland", medan "United Kingdom" blir framträdande under 1980-talet. Viktenheten går i samma riktning: burkar med enbart uns pekar mot mitten av 1970-talet eller tidigare, burkar med både uns och gram angivna pekar mot slutet av 1970-talet och senare, och burkar med enbart gram pekar tillsammans med vikten mot tiden efter 1980.

Vändpunkter för enskilda märken

Enskilda märken har också sina fasta brytpunkter. För Dunhills tobaker är detta år 1981: tillverkningen av de flesta blandningarna gick då över till företaget Murray, Sons & Co. i Belfast, och ursprungsraden på burkarna återgick till "United Kingdom". För Rattray uppges det att blandningarna, efter att butiken i Perth stängde omkring 1980, överfördes till Robert McConnell. Handskrivna datum på burkarna bör bemötas med försiktighet; de anger oftast inte tillverkningsåret utan året burken bytte ägare, eller en föregående ägares gissning.